Jag önskar jag levde i ett bongotrummeland. Där skulle vi alla sitta tillsammans i en ring på den gröna gräsmattan, lagomt lulliga i solen & spela på bongotrummor. Plötsligt skulle någon ställa sig i mitten & dra en avslappnad dans samtidigt som håret slängdes fritt i luften. Ibland skulle jag bara slappna av lite extra & låta mig falla mot marken, där skulle jag sedan ligga kvar i gräset & stirra upp mot en klarblå himmel & låta det största problemet vara svaret på frågan "vad gör alla andra människor med deras liv just nu?"

Under mitt tvåtusentolv, ska jag satsa på ett mer bongolikt liv. Är ni med mig? klart ni är. Vi är ju kompisar. Det är alla i bongotrummelandet.