de inrebilderna
Idag är en såndär dag då allt bara känns så jävla lyckat. Det är vår, huset är städat & solen lyser sådär härligt in genom fönstrena, jag ligger bra till med veckansuppgifter och hann ändå med en promenad igår, vilket jag även ska förmå mig själv till idag. Vi har en trevlig helg framför oss, om några veckor ska vi till Sunny beach och jag får tillbaka pengar på skatten. I sommar ska vi ha semester tillsammans och det finns tusen saker jag ser framemot att göra med familjen.
Varför är den första tanken som slår mig, vad ska gå åt helvete innan dagens slut? Det är så typiskt mig att se någonting ont i allt gott (istället för tvärtom).. och då blir lätt att man själv skapar problem som egentligen inte existerar. "För var inte tröjan aningen större innan jag tvättade den? det är klart som fan jag lyckades krympa den, vad annars?", "två droppar spilld mjölk resulterar i tusen onda tankar om hur typiskt mig det var att spilla och vad som möjligen skulle kunna hända här näst, bränd sås, glömma sonen på dagis eller möjligen ett tredje världskrig.. självklart startat utav mig". Men idag så ska jag istället lägga fokus på de positiva sakerna i vardagen och hur många gånger under dagen har jag inte lyckats att pricka mjölken i glaset, att de flesta plaggen faktiskt behöll sin ursprungliga storlek eller att jag faktiskt kom ihåg min son på dagis. Att bara slå bort dessa onödiga tankar & njuta av stunden, det ska jag syssla med idag... det + plugg! (vilket är mindre kul, men hey.. en dag är jag färdigutbildad & helnöjd).