if you're dreaming about california.. don't wake up
Tanken var faktiskt att jag bara skulle skriva då jag hade någonting positivt att säga, men det blir ju som lätt lite tomt här då i min upp och nervända värld.
Jag har försökt att tänka positivt, försökt att vara i stunden, stanna kvar i känslan och hela skiten... men ärligt, hur jävla trevligt är det att vara i stunden, då man bara vill att den ska passera? Känns rent av ologiskt. Idag är en riktig skitdag... det var det igår med. Jag är så jävla less på att kämpa i motvind, att jobba dubbelt så hårt för att nöja mig med hälften. Jag är less på folk som lever på andra och tar andra människor förgivet. Less på folk som klagar på allt och aldrig kan inse hur jävla bra dom egentligen har det. Jag är helt enkelt så jävulskt le bortskämda människor!
Känns som jag ständigt levt kring dessa människor som svävar runt och jobbar någon timme på känsla. Men ändå kan dricka drinkar på krogen i en ny klänning, med en matchande snygg sminkning dom lärde sig på make up stores sminkskola kvällen innan. Eller springa in på affären och kasta ner veckans mat i vagnen, utan att behöva stå och jämföra tomat och köttfärs priserna i en halvtimme. Medans man själv i panik kastar in ungen på dagis kl 6 varje morgon och upptäcker halvsvägs till jobbet att man både glömde den rena tröjan och matlådan hemma. Så stressar man sönder sig, luktar svett och är hungrig tills det är lägligt att hämta på dagis kl 17. Det hade jag inte haft någonting emot om det bara var så att man hade någonting för det.
Men det känns mest som man arbetar varje jävla dag för att det ska gå runt för andra och inte fan får man någonsin en lördag sitta och käka kött på en restaurang, haha.. ja, ärligt.. det är fan det som grämer mig mest. För ibland blir jag irriterad på alla människor som ständigt blir bjuden på restaurang och inte alls uppskattar det, medans jag skulle göra vad som helst för att få sitta där en kväll. Ibland blir jag även lite arg på alla som handlar nya kläder, som får gå till frissan och utan ångest kan beställa in en fin whisky på krogen, fast de inte alls har slitit ihop för det själva. Ibland önskar jag bara att man skulle få känna sig lite jävla liten och att någon för en gångs jävla skull kunde ta hand om mig. För jag är inte stark det har jag nog aldrig varit, därför känns det som extra jobbigt att spela det jämt. Jag tror ingen förstår hur jävla hårt jag kämpat för varje resa. Men Ja.. nå fruktansvärt både psykiskt och fysiskt... fast allt hade kunnat varit så jävla enkelt.
Sedan att det är så jävla orättvist just nu att världens snällaste människa är svårt sjuk, medans ni andra fortsätter att gnälla över att pojkvännen glömt att köpa med sig en jävla mjölk hem. Sånt gör mig bara ännu mer ledsen och förbannad över allt. Känns som hela universum är ur balans ibland bara.
Haha Ehhhhh.. ja. Vet inte vad jag ville få fram av det här, bara sjukt jävla irriterad idag och orkade inte skriva någon djup poetisk text för att få ut det. Ni vet sånna där dagar som alla har, ska man blogga så ska man nog kunna skriva även om man har en dålig dag, det blir som mer ärligt så. Men jag känner på mig att jag kommer vakna upp dansande imorgon och utan att titta fånga den där nyttiga yoghurten iaf! :)
Nu ska jag faktiskt tänka positiva tankar och se framemot Malta som det verkligen är nedräkning för. Sedan blir det Vallsjön imorgon och surströmming..... terapi för själen verkligen. Kommer sakna skogen i Malta. Och jag hatar faktiskt inte alla bortskämda människor, det är bara det att jag ibland (typ jämt) kan tycka att jag är mer värd den där jävla köttbiten!
Ibland känns som som att hela livet blivit en enda stor tävling och vi alla springer i en stor hög, inte tillsammans men tillräckligt nära för att vi ändå ska stöta in i varandra lite lätt ibland. Ser vi någon trilla så skrattar vi inombords, då det betyder att vi själva har en större chans att vinna. Vi springer tätt intill någon och säger någonting dumt om en annan tävlande, för att det ska skapa en irritation så pass stor att den ena ska putta ur den andra ur tävlingen.
Vi jämför oss med andra längst med vägen, alltid ser vi någon med liiite finare hår som springer liiite snabbare och genast är avundsjukan igång. Vi springer så jäkla snabbt så vi missar allting efter vägen och de personerna som lunkar på längst bak och faktiskt ser blommorna efter vägen är sånna vi absolut inte vill vara, finns ju inte en chans att dom skulle vinna loppet.
Från och med idag tycker jag att vi alla bestämmer oss för att ALDRIG prata skit om varandra, för vi har inte en aning om vad den andra faktiskt går igenom och har vi möjligheten så ska vi ALLTID hjälpa någon i våran närhet som trillat efter vägen. För det är rätt fascinerande att faktiskt sätta sig i gräset efter vägkanten och bara titta på alla dessa människor som springer loppet i ren panik. Stäng av det där jävla tunnelseendet för gott och se er lite omkring, ni kommer bli förvånad över hur mycket man faktiskt missar och kanske ni får reda på varför den "perfekta människan" alltid sprang snabbast? Den person ni helst av allt ville knuffa omkull, kanske var den som behövde den där hjälpande handen mest av oss alla?
"When someone is nasty or treats you poorly, don't take it personally.
Finns det någonting mer rofyllt än att läsa sagor tillsammans med den sitt barn? Att bara stänga av allt runt omkring och gå in i en annan värld tillsammans. Vi läser helt klart alldeles för lite för våra barn och i den tid vi lever i med ett extremt högt tempo från morgon till kväll, så känns det extra viktigt att bara få försvinna från allt för en stund, varva ner och samtidigt komma varandra närmare. Då jag verkligen vill vara i nuet så går jag och badar med Noel (producerar nå sjukliga mängder skum och gör tsunamis) eller läser en bok, för även om jag blivit bättre på att vara i nuet, så har jag en lång väg kvar.. men just att bara stänga badrumsdörren eller dyka ner i en bok får mig verkligen att stänga av allt annat runtomkring. Älskar lika mycket att läsa själv, fast det är ju såklart extra mysigt att få uppleva glädje, sorg och och underbara frågeställningar i en saga tillsammans med Noel. Att det sedan gör att barnet lär sig ord och grammatik snabbare och därmed får det lättare i skolan är ju bara en bonus.
Våran favoritbok är "På rymmen med Pippi Långstrump", det är verkligen en perfekt bok att försvinna in i. Jag älskar Pippi för hon lever inte efter samhällets regler utan skapar vackert sina egna, hon är positiv, öppen och går verkligen på känsla. Varför ska man vara som alla andra, då man är så jäkla grym på att vara sig själv liksom? Älskar biten ur boken då dom stannar till vid ett fint ställe vid vattnet och ligger tillsammans bredvid varandra på gröngräset och tittar upp mot den klarblåa hmlen och de gröna trädkronorna. Pippi säger att "det är just sånna här ställen som riktiga rymmare vilas sig på" och Tommy och Annika börjar förstå hur härligt riktiga rymmare kunde ha det. Sedan då dom träffar luffaren Konrad och de delar mätsäck tillsammans med honom och aldrig hade en korvmacka någonsin smakat så gott som då. Vi skulle nog alla behöva våga vägra rensa jordgubbslandet ibland och bara dra ut på rymmen istället.
Passar på att avsluta arbetsdagen med ett litet blogginlägg.
Har ni inte sett filmen eller läst boken "into the wild", så måste jag be er att göra det. Denna historia är verklighetsbaserad och bygger på Christopher McCandless resa mot friheten. Han har toppbetyg och en lovande karriär, men kommer inte riktigt överens med samhället. Han ger sina pengar till välgörenhet och ger sig av på en otrolig resa på egen hand, långt bort från samhällets lagar och normer.
Han växte upp i en välbärgad familj, som bestod av konflikter mellan föräldrarna och lögner. På utsidan såg de ut som den perfekta familjen, men bakom stängda dörrar så var det allt annat än vackert. Varför denna livslögn? Hur kan det vara så viktigt vad andra tycker och tänker om än? Men hela vårat samhälle är uppbyggt på ett visst sätt och allt annat blir automatiskt fel om det faller utanför dessa ramar.
Hela filmen är ett poetiskt konstverk och något alla bör se, för att få upp ögonen för det västerländska samhället vi lever i. Samhället som är uppbyggt för att vi alla ska följa strömmen. Vi ska arbeta ihjäl oss, för att ha råd att konsumera i saker för att fylla upp något tomrum i oss. Aldrig får vi en chans att stanna upp eller fundera över vem vi är eller var vi är påväg, för en sådan tid finns oftast inte. Det går mest bara av farten, kanske vi vaknar upp en dag och ifrågasätter hur vi lever, kanske inte. Vi är alla människor olika, hur kan då samhället vara utformat så att alla ska behöva gå samma väg? Skolplikt från sju år, sedan är man fast i systemet. Har man turen med sig så har man ett läshuvud, annars blir det jobbigt.. då systemet inte bejakar vad var människa är kapabel till. Varför frågar vi våra barn vad de ska arbeta med då de blir stor? Varför är det så viktigt att veta? Varför kan inte barn få vara barn och varför är just arbetet så viktigt? är det inte så mycket viktigare vem man är som person, än hur mycket pengar man tjänar? För skulle ett barn säga att de vill bli författare, så skulle de vuxna mest troligt skrocka lite och föreslå ett yrke med bättre framtidsutsikter.. eller åtminstone tänka det.
Fem veckors semester per år, 5 veckor av 52 alltså. Det gäller alltså att välja ett arbeta man verkligen trivs med, fast det är ju inte heller helt enkelt, då man gärna ska tjäna mycket och då kan man inte alltid arbeta med sånt man brinner för, utan oftast blir det någonting som mer får än att räkna ner minuterna tills man slutar. Och så fortsätter vi att räkna ner tiden, tills det inte längre finns någon tid kvar.
Människan måste bli bättre på att se inom sig, stanna upp och fråga sig själv vad man känner för. Sluta lyssna på vad andra tycker, för de är ju också bara en del av det här vridna systemet och bara för att majoriteten är på ett visst sätt, så behöver det inte betyda att det är rätt.. tvärtom.
Det är inte enkelt att bryta sig lös från systemet, då det är uppbyggt för att allt precis ska gå runt och inte ge oss tiden att tänka på våran livssituation och än mindre att göra någonting åt det. Alla lagar, regler och normer säger att vi borde springa några varv till i ekorrhjulet. Killen i into the wild bara drog. Nu behöver man nödvändigtivis inte dra ut i Alaskas vildmarker helt själv, men våga vägra vara styrda av systemet är någonting de flesta av oss kan göra.. och borde göra innan man är förevigt fast med lån, avbetalningar och konstanta utgifter som gör en tvingad att fortsätta detta eviga springande.
Men som sagt, se filmen.. eller läs boken. För har man sprungit lite för snabbt, lite för länge, så kan den vara en liten ögonöppnare! :)
..också lyssnar ni på den här underbara låten, som är en av Eddie Vedders alla soundtrack från filmen! :)
Finns det någonting underbarare än att hänga ensam med sitt barn? Att bara stänga av allt omkring sig, lägga bort mobilen och låta stunden vara tidlös. Jag lever fortfarande på den energi som förra helgen gav mig. Vi skickade iväg Johan till stan och sedan planerade vi tillsammans världens bästa helg. Vi startade fredagen med att köpa med oss fika och åka till Säter för en heldag med en massa lek. På lördagen kom Jessica och Ebbis upp för en mys och lekdag. Till middag fick Noel steka sina egna pannkakor, det fick komma smet lite varstans och han fick testa att vända den i luften.. det kunde ha gått och att det inte gick vägen fick gå det med. Han dekorerade glatt med grädde, jordgubbssylt och choklad på pannkakstårtan och sedan åt vi tillsammans den enligt han godaste pannkakan han ätit. Smeten fick ligga och disken fick vänta, för nu skulle vi ut och leka. 1½ timmes intensivt lekande med allt från mysterier i trollskogen, balansering och inte nudda mark med hajar runt omkring oss, maraton, längdhopp och monster. Kvällen avslutade vi med en stor skål godis, chips och dipp och en massa Pippi Långstrump, dumma mig och monster inc. Jag tycker det blir en helt annan känsla då man är själv med Noel, än om man är fler.. kanske för att jag har lättare att bara släppa allt då? Men underbart är det iallafall och jag ser framemot att få spendera denna helg i samma anda.
Nu är han på spökdisco på dagis utklädd som ett monster och jag sitter mest här och väntar att jag ska få komma och hämta hem honom igen efter lunch. Imorgon är vi lediga tillsammans och då ska vi åka in till stan och träffa mormor, äta pannkaka, gå runt i leksaksaffärer och träffa en tjej jag tränar parkour med och hennes son för en massa utelek i lekparker. Sedan ska vi avsluta med en sväng på IKEA. Noel leker i bollhavet och jag kan gå runt i lugn och ro. Perfekt avslut på en (förhoppningsvis) annars bra dag.. win-win! :)
Jag känner mig stolt över att jag kommit så långt att jag bara kan vara i stunden med honom. För jag har inte varit den typ av person som låter disken stå efter maten, eller stannar upp för att bara vara. Det är skrämmande hur man alltid sprungit ikapp sig själv och ändå missat allt. Ibland måste man bara komma till insikt med att man inte kan vara perfekt, man får nog bara bestämma sig för vad som egentligen är viktigast, utsidan eller insidan. För man hinner inte med allt, det är helt omöjligt. Låt dammtussarna samlas i små högar ibland ni med.. det kan vara ett bevis på att ni faktiskt gjort någonting roligare än att städa. Om solen skiner en lördag, öppna istället altandörren och lev på hoppet att dammtussarna själva dansar ut.
"Mindfulness är ingen teknik, det är ett förhållningssätt till livet. Det handlar om att börja se verkligheten som den är och inte vad vi vill att den ska vara och också förhålla oss till det. Se vad du upptäcker, det är spännande."
Men hur underbart vore det inte att åka hit och bara få vandra i nuet? Magiskt, frifullt och vackert. I Bhutan är lycka viktigare än tillväxt och barnen lär sig i skolan att sträva efter lycka istället för pengar. Varför tänker inte vi såhär? För jag tror att ju tjockare plånbok man har, desto mer växer begäret efter mer. Ju enklare man lever, desto lyckligare blir man nog. Jag tycker alla skolor borde lära ut välbefinnande, självförtroende och att få eleverna att riktigt lära känna sig själva på djupet. Att man duger som man är, att det finns lidande, vad som orsaker lidandet och hur man undviker det. Meditation på schemat vore en annan viktig del. Sedan borde man få lära sig att återvinna och tillverka saker, för att inse att allt inte automatiskt måste kosta pengar. Kanske man rent av skulle slopa religionskunskapen och bara läsa om buddhismen rakt av? Detta lilla undangömda samhälle har greppat allt och jag måste få ta del av det, någongång. Its on my bucket list.. top 5. Men det här ska jag spara tills Noel blivit lite äldre, för är det någonting jag vill ge honom så är det just den upplevelsen.
"Att resa till Bhutan kan liknas med att resa i tiden. Vi reser på slingriga vägar utmed kristallklara floder bland hängbroar och intensivt grönskande risfält. Vi passerar väldiga timmerhus i alpstil bland buddhabilder och böneflaggor i glada färger och i bakgrunden tornar väldiga snöklädda bergstoppar upp sig mot himlen."
Nu får man väl ändå säga att den är här (trots världens värmebölja i helgen), hösten alltså. Den underbara älskade hösten, årets bästa månad. Den tid då man äntligen får gå in i sig själv igen, stanna upp och fundera över var ens nästa steg ska föra en. En tid då allt får plats och tid att andas igen. Hösten har alltid inneburit en nystart för mig, då man bara kan lägga allt gammalt bakom sig och låta höstens nya färger och den friska nya luften föra en vidare i rätt riktning. Långa promenader inlindad i varma sjalar och en stor kopp té under en varm filt och hundra ljus då man kommer hem.
Den här hösten ska sammanfattas i tre ord för mig: Glädje, spontanitet och ro. Jag ska skapa en början för alla de där sakerna på min "bucket list" som bara står där. De där sakerna som man säger att man ska göra innan man dör, men bara skjuter framför sig som om man skulle leva förevigt. På kvällen förra söndagen så såg jag på facebook att det skulle vara parkour på måndagkväll, det hade varit kul tänkte jag, men vad jobbigt att komma dit utan att veta vilka människor eller vad som väntade. Jag kunde kanske vara med nästa termin istället? Men så blev jag irriterad på mig själv & slängde iväg en anmälan utan närmare eftertanke. Jag förstod att jag skulle vakna på morgonen & ångra mig, sitta hela dagen på jobbet & ångra mig. Sitta med telefonen i handen efter jobbet & veta att jag bara skulle kunna skicka iväg en av-anmälan & åka hem för att lägga mig i soffan istället. Men jag bestämde mig för att bara köra & den där nervösa känslan blev tillsut en liten tillfredställelse. Igår hade vi andra träningen och efteråt kände jag mig mer levande än vanligt. Jag hade fått utmana mig själv på riktigt och lyckats. Den här hösten ska gå i samma tecken och jag ska fortsätta att småjävlas med mig själv och göra alla de där sakerna man vill göra, men inte riktigt tar tag i.
Jag ska lära mig tyska, för att kunna dra till Berlin i vår. Jag ska kunna göra någonting imponerande på parkouren. Jag ska åka till Budapest (själv om ingen hänger med) och bada i de varma källorna i December och jag ska utmana mig själv varje dag. För är inte ens drömmar skrämmande, så är de inte tillräckligt stora.
Låt hösten bli en nystart även för er och arbeta för att nå era drömmar varje dag. Har du alltid velat kunna dansa salsa? boka in en kurs nu, fundera inget mer utan gör det bara. Vill du köra folkrace, ta tag i det NU! Livet är underbart och till för att levas. Sortera bort de där människorna som bara skjäl din energi på samma gång och rensa hem och garderob på allt onödigt skit. Sedan tar du en lång promenad och riktigt suger ner den nya luften i dina lungor. Sedan går du hem och bokar in det där som alltid skrämt dig lite, men som du alltid velat göra! : )
Du kan förändras, du kan ta ansvar för ditt liv. Du kan bli lycklig. Grunden till lyckan finns inte utanför dig, utan i ditt hjärta och sinne "peace comes from within. do not seek it without". Ditt liv kommer förändras, det mesta i livet är osäkert och oförutsägbart, allt har ett slut och ingenting består. Allt i ditt liv präglas av att allt det du upplever har ett slut. Bli medveten om vad du investerar din tid på och vad dessa människor och saker verkligen kan ge dig. Se livet för vad det är, allt är inte vad det ser ut att vara.
Livet innebär lidande, även den största glädjen innebär tillslut en besvikelse, då ingenting varar förevigt. Du försöker hålla dig fast vid det som gör dig lycklig. Du försöker ständigt få mer och mer och dina förväntningar blir allt högre.
Orsaken till lidandet är ditt omättliga begär, då du ständigt söker njutningar för att mätta begäret som i sin tur ökar ditt lidande. Du lever i din ständiga värld av begär, krav och fångenskap. "Vårt sinne är liksom en hund bunden vid jagets stolpe. Sinnet springer runt ,runt för att förverkliga någon slags frihets känsla, men vi blir hårdare knutna vid förankringen i jagets för varje varv vi springer, kopplet känns allt kortare".
Då begäret är orsaken till lidandet, så måste begäret minska för att lidandet ska minska. Genom att släcka dessa begär, hat och okunnighet, allt det där som oroat och plågat dig, så kan du till sist nå frid och ro i sinnet.
Rätt förståelse: Se livet för vad det är. Allt är inte vad det ser ut att vara. Det finns ett lidande. Ingenting varar för evigt. Materiell trygghet ger dig automatiskt inte sinnesfrid.
Rätt tanke: Förståelsen om begär, hat och ondska. Uppmuntra vänlighet, medkänsla, visdom och insikt.
Rätt tal: Avstå från lögner, förtal och hårda ord.
Rätt handlande: Var viljan god, så var även handlandet gott. Var viljan att skada, så var handlandet ont. Utför endast sånt som leder till lönande resultat.
Rätt levnadssätt: Stanna upp och fundera på hur du spenderar dina arbetstimmar. Respektera alla levande varelser och arbeta inte med någonting som andra tar skada av. Medveten närvaro.
Rätt strävan: Bryt ohälsosamma tillstånd som uppstått. Förhindra ohälsosamma tillstånd att uppstå. Bevara hälsosamma tillstånd. Uppmuntra hälsosamma tillstånd att komma.
Rätt uppmärksamhet: Var närvarande, känn marken under fötterna, känn doften av blommorna. Var medveten uppmärksam och låt inte det förflutna eller framtiden oroa dig. "Det som har hänt har hänt. Det som skall komma, kommer. Men just nu låter du sinnet bli helt uppmärksamt på det som är det varande i ögonblicket. Du är helt i nuet"
Koncentration/meditation:Meditation handlar om att inte tänka på någonting och fullständig vila sinnet. Koncentration är dess motsats, här fokuserar du på en enda punkt.
Ta kontrollen över ditt liv och tankar! "when writing the story of your life don't let anyone else hold the pen". : )
Blev tvungen att ta bussen hem från jobb och tandläkaren igår.. och vi kan väl återigen konstatera att det är läskigt att åka buss. Jag har svårt att lägga mitt liv i någon annans händer och vill gärna känna kontrollen själv. I alla fall, på bussen fanns ett tjugotal personer. Det var jag och Märta 85 som hade bälten på oss, vi satt med huvudena pressade framåt och höll ett stenhårt grepp kring sätet framför. Måtte detta gå bra tänkte vi och kände hur hjärtat rusade igenom och förbi kroppen. Living on the eeeeeeeeeedge.... not so much.
Det får mig att tänka på dessa outhärdliga utlandsturer. En människa som det inte går att kommunicera med kör i hundra blås på en smal väg utan räcke och ca en cm från ett brant stup. Det är "chicken race" på hög nivå och ingen tänker vara den som flyttar sig först, de tutar hejdlöst tills någon i sista sekund ger upp och viker undan (då är man ca 0,001 mm från att störta ner i havet). Jag sitter här på mitten, halv lullig och skriker tyst på dålig engelska "slow the fuck doooown.. we're all gonna DIIIIIEEEE", ingen hör. De där kärringarna som annars nyper hårt i gubben då det går över 100, sitter nu glatt skrattandes och verkar tillsynes helt oberörda. Ja menar de är ju på semester och där kan ju inget ont hända. Skulle någon mot förmodan säga något i stil med "men se på fan nu var vi visst på väg ner för ravinen i 100 knyck" så skulle mest troligt även resten utav sällskapet börja opponera sig och det skulle tillslut bli ett fasligt liv. Men så länge ingen säger någonting så är det okej. För så länge alla andra tycker att det är lugnt och så länge man ändå sparat länge till semester, så finns det ingen chans att störta ner, eller ens stuka ett finger.
Jag och Noel överväger att lifta ner på fredag... Safety first, ni vet.
"Hörs jag inte på nätet så finns jag inte" hör jag från tvn. En tjej sitter med på efter tio hos Malou. Personer får panik då de ska käka ute och kommer på att de glömt mobilen hemma, så de inte kan lägga ut kort på maten. "Det kändes helt onödigt att äta köttbiten, då jag lika gärna kunnat käka mig mätt på en hamburgare". Har man glömt sin telefon hemma då man ska träna och inte kan checka in och skryta om det på facebook, så kan man lika gärna ligga hemma på soffan och käka chips istället. För syns det inte på facebook så har det aldrig hänt. Människor sover med sin telefon i handen, i hopp om att de skulle få ett meddelande (eller uppdatering eller vad de nu sa?) på facebook. Är hela Sverige överförälskade och väntar på att en viss person ska skriva, eller är ni bara totalt hjärntvättade?
Har det verkligen gått så här långt? Är verkligen människor såhär osjälvständiga och osäkra? Låter helt sjukt och jag hoppas innerligt att detta är ett skämt. Säg att det är det..
Finns det personer som helt ärligt inte kan vara utan facebook på en vecka? Eller käkar en jävla köttbit för att alla andra ska se det? Och ni på gymmet existerar, ja, med tanke på att ni checkar in er var och varannan dag men trots det är lika feta vid årets slut. För den där chipspåsen i soffan är inget ni gärna delar på facebook, men vi är inte blinda.. vi märker liksom att ni inte går ner i vikt, svårt att missa.
En mormor och farmor kommer aldrig bli det de en gång var. De kommer sitta i sin lägenhet och spela bort barnbarnens pengar på nätbingo, istället för att bjuda hem nära och kära på sjusorterskakor. Hur påverkar inte detta våra barn och hur kommer inte deras ungdom se ut?
Känner du igen dig i ovanstående? Sälj din telefon idag, köp en för 149 kr på willys och sluta låta dig styras av samhället.
Små förändringar kan ha en stor inverkan på vårt välmående. Ditt hem är din borg och det är där du ska kunna släppa allt och bara kunna slappna av. För mig är det viktigt att känna lugn, harmoni och trygghet i mitt hem. Den känslan får jag genom att Inreda med kärlek, personlighet, minnen och värme.
Istället för att köpa en industritillverkad tavla, så inred med bilder från resor, måla eller tillverka en tavla själv.
Istället för att köpa en stel soffa från ikea, köp en mjuk och mysig från en loppis.
Istället för att enbart köpa saker som "passar", blanda med saker som har ett känslomässigt värde för dig.
Istället för att matcha allt, köp och tillverka sånt du själv gillar, så kommer allt matcha dig iallafall.
Istället för att låta en massa saker utan värde stå framme, ta bort dem och ha endast de saker du verkligen gillar framme. Det får hellre kännas lite tomt, så kan du fylla på med de saker du verkligen gillar eftersom. Fundera alltid en extra gång innan du köpet någonting.
Ett väldoftande hem ger en mysig hemmakänsla. Köp inte kemikaliska dofter, utan du kan enkelt skapa det där väldoftande hemmet själv. Ta skalet från några apelsiner eller citroner och koka det i en kastrull med vatten. Låt det puttra en stund utan lock och en underbar doft kommer sprida sig i ditt hem.
Ditt hem ska inspirera till långa frukostar i sängen, spontana middagar med vänner, kvällar framför teven uppkrupen i soffan under en mysig pläd. Ditt hem ska vara en plats där du mår bra. Soffan blir sådär skönt nedsutten, sängkläderna mjuknar för varje tvätt, träskålarna förändrar färg och plädarna nöts. Det är det som symboliserar ett riktigt hem, där människor faktiskt bor och lever.
Att trivas och känna sig trygg i sitt hem är viktigast av allt. För var annars ska vi kunna återhämta oss och bli oss själva igen?
Det finns många sätt man kan tanka på positiv energioch jag gjorde det genom att umgås en dag med min älskade vän Jessica. Vissa människor blir man alltid glad och upplyft av att träffa. De har en förmåga att höja ens självkänsla och man mår alltid bra i deras sällskap. En sån vän borde alla ha.
Sedan finns det även det motsatta. Energitjuvarna, som suger energin ur en. De gör en trött, sur och får en att känna sig misslyckad och på dåligt humör. Den glädje man kände innan försvinner i deras närvaro. Vi påverkas mer än vad vi tror av människorna i våran omgivning. Men i grunden så handlar ändå allt om ens inställning. Allt sitter i ditt sätt att tänka och du väljer själv att tillåta dessa människor att ta energin ifrån dig. Vi ser omgivningen genom oss själva och i slutänden så är det ändå vi själva som valt att bli sura. Du skapar din egen verklighet.
Din verklighet blir på det viset du själv tolkar den och den liknar inte någon annans. Du ser allt genom dina egna ögon och på det sättet du har blivit programmerad till att göra, genom dina erfarenheter och liknande. Det är ditt tankesätt som skapar din värld, positiv som negativ. Världen är en slags illusion, den existerar på det viset du själv tolkar den.
Är du bitter så och tror att världen är ond, så väljer du själv att skapa den världen och då drar du även lättare till dig dessa energitjuvar. Tänker du istället att livet är underbart, utmanande och spännande, så kommer det även hända underbara saker i ditt liv och du drar även till dig människor med samma positiva inställning som dig. Du har där skapat din egen världsbild. Så är du inte nöjd med hur ditt liv ser ut idag, förändra ditt tankesätt och du kommer se att hela din värld förändras med det.
Så även om du försover dig en dag, bilen inte startar, ungarna skriker och alla människor i din omgivning tycks vaknat på fel sida, så låt dig inte påverkas. Välj glädje. Upprepa "Det är en bra dag, jag är lycklig". Ju fler gånger du upprepar, desto mer går det in i ditt sinne. Tro det eller ej. Lite positivt tänkande bara. Så som du tänker, så blir det.
Underbart promenadväder imorse, sånna här dagar skulle man bara vilja gå runt i timmar. Finns inget mer rofyllt än en lång promenad utan klocka, utan någon tid att passa och då solen ligger på som den gör just idag. Att låta fötterna känna marken under och bara öppna upp alla sinnen, lyssna till ljudet av fågelkvitter, känna solens varma strålar och vindens smekning. Att bara kunna stanna upp ibland och observera omgivning. Att bara andas in vinter och promenera här och nu. Men nu måste det pluggas, jag hoppas vädret håller i sig till eftermiddagspromenaden.
Fyllde på med det jag hade hemma. Då detta är slut så ska jag fylla på med något annat spännande. Haha ja, så spännande det kan bli med frukost. Men livet är inte roligare än vad man gör det till och kan man finna glädje i någonting så vardagligt som en frukost så ska man vara tacksam. Det är ju ändå i vardagen som man tillbringar den mesta av sin tid, så då gäller det att få den som man vill ha den. Vardagen är inte en massa dagar att "ta sig igenom" för att nå helgen, utan din vardag är ditt liv. Vänder du ut och in på dig själv hela veckan för att få två dagar i lugn och ro? Frågan du ska ställa dig är: Hur får jag vardagen att bli så njutbar som bara möjligt?
Sätt dig ner och fundera över vad du värdesätter och vill ha i ditt liv och börja sortera. En god start är en lugn morgonstund, så förbered så mycket som bara möjligt kvällen innan, kliv upp i god tid och ät en god och varierande frukost, så slipper du tankar som "jaha, här sitter jag med min filtallrik med 1 dl musli, en halv rostad franska med en bit ost på.. precis som dagen och året innan". Det finns en massa gott och nyttigt som även är snällt emot plånboken.
Vidare funderar du över hur vägen till arbetet kan bli bättre. Finns det några förändringar du kan göra för att underlätta resan eller till och med få den att kännas riktigt rofylld?
Hur kan du få den där fredagskänslan på jobbet varje dag? Allt handlar om ditt tankesätt.
Sedan ska man hem och göra den där obligatoriska middagen som man uppenbarligen behöver. Varierad ska den tydligen vara också, ungarna skriker och blodpuddingen bränns sönder i pannan.
Eller?
Det är klart att middagen blir tråkig om ni kör blodpudding, fiskpinnar, potatisbullar, köttbullar vareviga dag. Snabbt? möjligen, men nå så sjukt uttråkande i längden. Ha en asiatisk vecka, en italiensk osv. Det behöver inte vara varken svårare, dyrare eller ta längre tid. Gör upp två veckor i förväg vad du ska äta, så slipper du vålda sönder kniven mot en halvfrusen korvring. Och de skrikande ungarna kan få ett halvt äpple framför tvn.. orkar man ingenting en dag så ta fram filpaketet och lite musli, man dör inte av att äta det två dagar heller. Gå lite på känsla och vad som passar dig/er bäst.
Och den där stunden på kvällen? De där dyrbara timmarna... som du spenderar framför tvn? Det är klart man är trött efter en arbetsdag/pluggdag/föräldraledighetsdag eller vad det nu kan vara, men hur skulle du kunna ta vara på denna stund fullt ut? Du kanske värdesätter tid i soffan, då är det där du ska ligga. Eller är du en såndär person som har tusen aktiviteter på kvällarna, fundera då istället över vilka av dem som är viktiga och uteslut resten. Din tid är värdefull, gör det bästa av den.
När du står i kön på ica ta ett djupt andetag, slappna av och bara va. Om du stannar upp lite nu och då och ser på livet med lite andra ögon så kommer du snart upptäcka hur rikt livet faktiskt är.
Ta lika väl hand om din vardag som de dagar du är ledig, så kommer ditt liv blomstra året om.
Lite medelhavsfrukost en helt vanlig måndag kanske? För mer frukost-inspiration klicka här.
Satt och räknade på en massa formler, så tog jag en tugga av min korvmacka och började genast fundera på vad allt vore komplicerat om man gick på det där lchf alla håller på med. Om man är i birsta (for exempel) och storhandlar, också ska man äta någonting snabbt och hyfsat billigt, vad äter man då?
Köttbullstallrik på Ikea? Färdiga köttbullar får man inte äta, inte potatis.. ja, man kan ju alltid surpla sig mätt på såsen. Andra spontana tanken skriker max och en hamburgare, men då får man endast äta själva hamburgaren, utan bröd och strips, då kan man ju lika gärna ta en korv på maxi, fast där får ni ju inte äta brödet heller.. eller korven. Någon form av thaiwok skulle ju funka, men blir rätt tråkigt utan ris iallafall. Pizzerian då? pizza är uteslutat. En sallad, visst. Men vem fan betalar för nå sånt? då kan man ju lika gärna fasta tills man kommer hem och äta... ja, vad? en snabbmacka? nudlar? Nej, juste.. kolhydrater. Men en bananjävel då? näähä.. inte det heller? bra diet. kul liv osv.
Så min fråga. Vafan äter ni egentligen? och hur får ni tiden att gå ihop, eftersom det uteslutar halvfabrikat? Sedan måste det bli nå sjukt dyrt, då man inte kan "fylla" upp tallrikarna med allt det billiga som ni uteslutar.
Nej, LCHF är enligt mig ett stort jävla skämt. Vill du gå ner i vikt, rör på dig, sluta vräk i dig mackor till frukost och varmamackor till kvällen. Kostcirkeln förfan. Problem solved. Så kan du vräka i dig en burgare INK allt, efter en storhandling. Det är man värd.
Då man var liten så doppade alla skogaholmslimpan i varmoboy med extra socker, man åt kalasbuffar, drack saft och sockrade på allt lite extra. Vi var smala. Nu serverar inte ens vissa skolor mjölk till barnen och de få som gör det erbjuder barnen lättmjölk. De är tjockare nu. Varför? Då fanns det två kanaler och en gemensam dator som fick användas efter ett bestämt schema, på max tio minuter per dag. Nu sitter alla på sina feta arslen och gör inte mer än nödvändigt. Orkar man inte kliva upp en dag, så sjukskriver man sig bara för depression. Finns det ett samband?
Visst jag kan förstå att tjocka människor lockas av fet mat, de hör ju liksom ihop på något vis. De och såserna. Men nu har de nästan blivit en sektliknande beteende, då alla dessa människor springer runt och skriker "meen forskningen visar juuu på att..." med tjock bearnaisesås runt munnen. De har rätt och vi andra har fel. Smalast vinner?
Nej, men om man skulle gå och ta sig en macka till.
Jag vet att ni är många där ute, som i och med det nya året ska arbeta mot en massa nya mål. Och det är säkerligen en hel drös utav er, som (precis som jag) tänker börja äta nyttigare och röra på sig mer. Ta en morgon eller kvällspromenad, kör lite hemmaträning och ät varierad och bra kost och inte mer än du förbränner. Jag vet inte vad dieten kallas, kanske ren realism? tror den fungerar bäst i längden iallafall. Också slipper man lägga om liv och kost för resterande familj, även om man såklart ska tänka på VAD man åt innan och vad som kan göras till det bättre. Jag t.ex använder nog grädde i all mat, dålig på grönsaker är vi också (glömmer lätt att köpa hem), sedan äter vi nog en hel del mer än vad vi egentligen behöver. Så det ska det bli ändring på! Sedan ska jag se till att ta en promenad, då Noel ska lämnas på dagis varje morgon, tänkte passa på att gå en extra runda på 30 minuter. Då är man ju ändå ute i farten, så det borde.. (jag sa borde) inte bli några problem?
Tänkte iallafall tipsa om en massa bra övningar, som jag hittade på youtube. Direktlänkar: 8 min stretch, 8 min buns, 8 min abs och 8 min legs. Tänkte köra dessa mån, tis, tors iallafall. Har noll koll på allt vad det gäller träning, så har ni något träningsschema/program eller video ni vill tipsa om, så gör gärna det. Gärna om ni har några goda och nyttiga recept liggandes också. Ge mig det bästa ni har så kan jag slänga upp det här på bloggen sen! : )
Jag tycker förövrigt att det är jätte bra att människor sätter upp mål för sig själva, om ett hälsosammare liv, även om det bara är en bråkdel av oss som faktiskt håller det. Men den största frågan vi egentligen borde ställa oss inför det nya året är: Vad för människa vill jag vara 2013?
Här är en lista på förslag till nyårslöften för 2013, med god inverkan på ditt nya liv.
Våga säga nej, var ärlig mot dig själv innan du säger ja.
Rensa i din umgängeskrets och omge dig endast av människor som ger dig positiv energi.
Ta inte på dig mer arbete än vad du klarar av.
Ha tid över till dig själv. en stund i veckan åtminstonde då du bara får vara du.
Lyssna på ditt inre och fundera alltid en extra gång "is the squeeze worth the juice?"
Våga bryta rutiner, gör någonting nytt. Kan vara något så enkelt som en ledig dag i skogen.
Ta tjuren vid hornen och ta tag i de saker som gnager dig. Vad är det mest logiska första steget?
Alla människor har sina toppar och dalar, sånt är livet. Det går snart över.
Är du och de dina friska, var tacksam över det.. varje dag.
Och ej att förglömma..Rör på dig och ät rätt, det gör dig gott både fysiskt & psykiskt.
Med dessa ord så önskar jag er alla ett gott nytt år och lycka till med vilka mål ni än tar er an! Och även om ni misslyckats de tidigare åren, så kommer ni inte göra det i år. Det är 2013, det är ditt år och du kan så mycket mer än du själv tror. Sätt upp realistiska mål på lång sikt, så kommer det gå galant! : )
This is your life and it’s ending one minute at a time
Tick-tack, tick-tack..du vet aldrig när det tar slut. Kanske om femtio år, kanske redan imorgon. Är det inte dags att slå bort alla "kanske", "senare" och "imorgon" och istället börja att leva nu. Vem vet du kanske inte har möjligheten att göra det nästa månad, kanske din sista tid är nu? Gör det du vill med ditt liv och inte vad andra förväntar sig att du ska göra.
Planerar du ständigt för morgondagen, så kommer ditt liv alltid ligga en dag framför dig. Du vaknar varje morgon, slänger i dig kaffet, har ingen matlust men kastar i dig en macka i bilen påväg till jobbet, en massa meningslösa timmar på ett jobb du inte tycker om, alla stirrar tomt på varandra och pratar om saker man ska prata om, fast det egentligen inte är någon som fattar meningen med någonting den andra säger, men man nickar ändå, skrattar till och går vidare. Då du kommer hem ligger du framför tvn och räknar ner timmarna tills du får lägga dig, så allt kan börja om igen. Så kommer den efterlängtade helgen, du super dig redlös på en krog tillsammans med en massa ytliga människor, i kläderna du handlade för pengar du egentligen inte har. Så unnar du dig en pizza innan veckan börjar om igen.
De flesta av oss lever hela våra liv inte för oss själva, utan för alla andra. Du säger inte sakerna du vill säga, utan de saker du förväntas att säga. Du spenderar inte pengar på sånt du egentligen behöver, utan på sånt du förväntas behöva. Du springer in på ikea för att några minuter senare komma ut med ett komplett hem, på vilket sätt skulle den nya soffan och de kommande räkningarna på den vareviga månad göra dig lyckligare?
Människor tar allt på avbetalning för att ständigt vara uppdaterad med det senare. Den nyaste teknologin, det perfekta hemmet och kläderna. Ens barn har på sig kläder som inte länge enbart fyller funktionen för lek, utan de ska även vara märkta med speciella märken. Tror ni helt ärligt att era barn mår bättre för det? Du har avbetalningar på allt, saker tappar värde och att sitta där med dessa fasta utgifter varje månad är så mycket ofrihet det bara kan bli. Du skulle inte kunna leva drömmen om att flytta till ett annat land, att resa, att ens förlora ditt jobb, för dessa summor fortsätter att ticka på vareviga månad. Och du är fast. Skrämmande, är det inte? Hade du inte varit så styrd av denna överdrivna konsumention, så hade du kunnat gå ner på deltid och lagt denna stund på det som verkligen betyder någonting istället. Varför ska du behöva köpa saker för att må bra? det kommer inte lösa dina problem i livet. Du måste fokusera på insidan och arbeta för ett liv att njuta av var dag. Du måste ta ett eget beslut.
Du går till ett jobb du hatar, för att kunna köpa saker du inte behöver, med pengar du inte har, för att imponera på människor du inte bryr dig om. Känner du igen dig? Det är ditt liv och ingen annans. Låt ingen annan hålla i pennan, då du skriver historen om ditt liv. Du ska inte börja leva ditt liv imorgon, utan idag. Just i denna sekund. För i ett ekorrhjul går allting bara runt och tycker du att du lever livet fullt ut, så har du ingen aning om vad livets verkliga mening är.
Annie svarade mitt "helluuuu" på facebook med "12-12-12, 12:12". Huh, say what? Jag fattade ingenting, så plötsligt slog det mig att jag aldrig kommer uppelva ett liknande klockslag igen. Rent spontant kände jag att jag möjligen kunnat planera denna tidpunkt lite bättre och jag hade gärna sett mig själv göra något super spektakulärt, möjligen hoppat fallskärm, jagat ikapp en tornardo, fångat en fisk med bara händerna, slagit en hole-in-one, ropat ut "jag bjuder" i en bar, räddat någons liv, druckit ett årgångsvin, eller förgudsskull pussat min son eller slagit mig ner på min favoritplats bara. Men vad gjorde jag, jo jag satt här och uppdaterade facebook.
Något jag däremot är glad över att jag inte gjorde var att förlova eller gifta mig. För hur speciellt är det egentligen att dela sin speciella dag med resten utav landet och hur jobbigt vore det inte att månaden innan man ska fira årsdagen inse att varenda restaurang i stan redan är fullbokad den dagen. Nej, då är nog morgondagen så jävla mycket mer speciell. Då kommer min älskade vän och hennes goa unge hit. I slutänden så är det ändå de stunderna man minns.
