Hälsa handlar till den största delen om att må bra, både psykiskt, fysiskt och socialt. I dagens samhälle har omgivningens uppfattning om våran hälsa, större vikt än våran egen. Vi vill se lyckliga ut, men inom oss kan en annan verklighet ligga dold. Ofta tränar vi kanske för andra människors uppfattning om oss och egentligen inte för att vi själva ska må bra. Då har vi tappat hela huvudsyftet med våran träning. För den ska väl ändå ge oss mer positivt än negativt? De vackra, vältränade och identiska människorna cirkulerar och omringar oss var dag i diverse media. Vi ser på dessa i våra ögon perfekta människorna och önskar innerligt att det vore vi. Senare samma kväll bokar vi in dubbla pass på gymmet och dricker oss mätta på vatten. Vi ställer oss i spegeln och drar i det kanske omärkbara valkarna, äter en middag bestående av salladsblad och känner hur våran självbild sänks i takt med att kilona rasar.

Kraven på oss själva är alldeles för höga och vi borde istället se allt som ligger bakom dessa välformade kroppar, för det är varken myskvällar i soffan eller spontana middagar med vännerna. Att följa dessa slaviska träningspass och dieter är en hel livsstil och då den sociala hälsan har minst lika mycket påverkan av vårt välbefinnande, så är denna eftersträvandet allt annat än hälsosam.

Däremot så vill jag se att dessa perfekta media människor, så även kan ta fram positiva egenskaper hos oss. De som alltid varit stora, men aldrig haft motivationen till att ta tag i detta, kan mycket möjligt vakna upp och forma om sina liv, genom ändrade mat och tränings vanor. Detta i en lagom mängd och i en balans mellan krav och resurser, kommer i sin tur leda till ett större välbefinnande. Så jag vill ändå tro att dessa perfekta människor har en positiv inverkan på oss. För hur hälsosamt vore det att visa upp feta modeller med gropar i låren, ölmagar och tjugo fettvalkar? Fast lagom är nog bäst ändå och några kilos övervikt, små bröst eller slappa lår har knappast någon inverkan på våran fysiska hälsa och perfekta, det kommer vi aldrig bli.

 Eftersträvansvärt?!