Startade dagen med en sovmorgon till strax efter nio. Var väldigt välbehövligt, då jag känner mig helt borta i huvudet. Måste väl försöka göra mig färdig för intervjun i eftermiddag också, var bara en snabb intervju med den person som isf (förhoppningsvis?) ska anställa mig. Snälla gode gud, ge mig jobbet. Känner verkligen hur jag skulle behöva få vara lite självständig nu & få in lite extra utöver detta studiebidrag på tretusen. Skulle älska att få lämna av Noel på dagis för att fortsätta åka några mil ensam i bilen, med lite radio & förhoppningsvis inte för hemsk snöstorm. Få jobba en dag & sedan rulla hem igen för att göra middag. För att sedan ha helgen ledig & uppskatta den.

Sedan kan jag inte göra annat än att hata mig själv. Förstår helt seriöst inte varför jag envisats med att studera på 200% nu, hade jag bara nöjt mig med det som var, så hade jag pluggat in alla kurser fram till i början av mars & då enbart kunnat fokusera på jobbet. Men icke.. göra det så svårt för sig som bara möjligt tycker jag bara är roligt. Jag måste vara min egen största fiende.