Ingen lär ha missat "squat challenge" inläggen som typ översvämmat internet den senaste tiden. Men har ni kört den? Jag är på dag nio och körde nyss 50st på jobbtoaletten, kom ut helt andfådd och skyllde på att jag var förkyld. Körde den här "8 minute buns" regelbundet i flera veckor och det funkade nå sjukt bra, stjärten blir typ stenhård och står rätt ut ba.. haha. Men det är sjukt jobbigt, så jag gruvade mig jämt tills kvällen även om det bara var 8minuter, skrek rätt ut de sista 7 minuterna typ.

 

Så nu kör jag den här istället och utmanar alla läsare att också köra den, smaken må vara som baken, men jag tror vi alla föredrar en tight stjärt..? SATT NU KÖR VIII!!!

Sitter på jobbet nu och har lite lunch, upplever en svår beskrivlig trötthet och kompenserar upp det med att lyssna på hög musik för att vakna till.. det går sådär faktiskt. Helgen har passerat snabbt och smärtfritt. I fredags sov jag och Noel över hos mamma, det blev pizza till middag, hyrfilm och överdrivet mycket godsaker. På lördagen blev det ett snabbesök på skopunkten och lager 157, för att köpa nya skor och byxor till Noel. Hann även med en kaffe med Jessica på hennes rast och ett besök till Huli.

 

Igår så blev det storrensning utav förråden och några öl i solen utanför oss. Avslutade dagen med att äta en pizza utomhus tillsammans med Robin och Paulina. Ju mer sol man känner av, desto mer längtar jag till Malta. Om 10 dagar så reser vi ner och om en månad bor vi där, lite ofattbart.. men ändå så känns det ingenting, väntar med spänning att någon form av nervösitet ska infinna sig, men det känns faktiskt inget speciellt. Lite trist, men jag antar att jag skulle känna mig mer spänd över tanken att stanna kvar här?

 

Noel ska följa med en kompis hem idag efter dagis, så ska passa på att packa ner det sista ikväll. Ah nä.. dags att återgå till arbetet!

 

Efter att gått runt med flera meter utväxt en längre tid & typ lika många olika nyanser, så tog jag ikväll tag i saken och helt enkelt färgade det. Simple as that och snyggt blev det också. Köpte en brun hårfärg från mood för 39spänn och slängde i halva håret upptill bara i ett svep, det här med att gå till en frisör dä ha ja aldri förstått mä på. Drog ner en sån där app gjorde jag också, som la till en tapet kring mig.. fint tyckte jag.

 

Nä, nu är det dags att lägga sig.. upp halv 6 imorrn & iväg på jobb i vanliga ordning. Helgen ska jag & Noel spendera hos min mamma. Vi läääängtar ihjäl oss, finns inget bättre ställe att fredagsmysa på! :)

 

Men juste, till receptet ja. Använd en osthyvel och hyvla morötter och gurkor. Ringla över lite fisksås, olja och ljussoja. Pressa några vitlöksklyftor och en strö över en jävulst massa hackad chili. Låt dra i kylen. Ät, njut och tänk på mig då ni gör det! :)

 

Imorse fick man verkligen känna på kylan igen och det får än ju knappast att längta mindre. Två veckor kvar tills vi ska ner första gången och det lär bli en magisk moment, då man inför landning sippar på en whisky och ser sitt blivande land ut genom flygplansfönstret...AHHHH!! Dagen efter vi kommit ner så har vi bokat in tid med en svensk mäklare, som ska visa oss lite lägenheter i området vi är intresserad av. Fanns en fin med två sovrum, som låg 50meter från stranden som var ledig den 1juni, så håller tummarna för att vi får den! :)

 

Nu ska jag dricka upp kaffet, innan jag kickar igång dagen på riktigt. Lite tråkig uppdatering kanske, men alltid nått! :)

 

Jag älskar redan Malta, fast jag inte ens varit där än. Och efter jag hittade organisationen "whynot", så älskar jag det bara ännu mer. Känns som jag kommer hänga där uppe jämt. Måndagsmeditera tillsammans, plantera, gunga med på kvällsjam runt lägerelden, vara med på workshops, dansa, skapa, träffa nya människor, gemenskap och bara vara. Sedan kommer vi ner veckan innan "earth garden festivalen" hålls... uuuuuunderbart!! och veckan jag och Johan drar ner så är det "After hours"... gröööööömt!

 

Jag måste bara rekommendera en sida att beställa kläder ifrån. Sheinside heter den och har helt sjukt snygga kläder till otroliga priser. Nu är säkert den här sidan jätte känd och jätte gammal, men jag beställer aldrig från internet så har noll koll.. men säkert nån som missat den iaf. 15% får du på första köpet och sedan 20% om du delar din beställning på facebook (vilket du bara kan ta bort då den gått igenom). Sedan är det gratis frakt! Så in och kika, ni kommer inte bli besvikna! :)

 

Jag beställde fyra plagg igår för 290kr efter all dragen rabatt. (Tröjorna längst upp till höger och vänster bland annat).

 

Passar på att avsluta arbetsdagen med ett litet blogginlägg.

 

Har ni inte sett filmen eller läst boken "into the wild", så måste jag be er att göra det. Denna historia är verklighetsbaserad och bygger på Christopher McCandless resa mot friheten. Han har toppbetyg och en lovande karriär, men kommer inte riktigt överens med samhället. Han ger sina pengar till välgörenhet och ger sig av på en otrolig resa på egen hand, långt bort från samhällets lagar och normer.

 

Hela filmen är ett poetiskt konstverk och något alla bör se, för att få upp ögonen för det västerländska samhället vi lever i. Samhället som är uppbyggt för att vi alla ska följa strömmen. Vi ska arbeta ihjäl oss, för att ha råd att konsumera i saker för att fylla upp något tomrum i oss. Aldrig får vi en chans att stanna upp eller fundera över vem vi är eller var vi är påväg, för en sådan tid finns oftast inte. Det går mest bara av farten, kanske vi vaknar upp en dag och ifrågasätter hur vi lever, kanske inte. Vi är alla människor olika, hur kan då samhället vara utformat så att alla ska behöva gå samma väg? Skolplikt från sju år, sedan är man fast i systemet. Har man turen med sig så har man ett läshuvud, annars blir det jobbigt.. då systemet inte bejakar vad var människa är kapabel till. Varför frågar vi våra barn vad de ska arbeta med då de blir stor? Varför är det så viktigt att veta? Varför kan inte barn få vara barn och varför är just arbetet så viktigt? är det inte så mycket viktigare vem man är som person, än hur mycket pengar man tjänar? För skulle ett barn säga att de vill bli författare, så skulle de vuxna mest troligt skrocka lite och föreslå ett yrke med bättre framtidsutsikter.. eller åtminstone tänka det.

 

Fem veckors semester per år, 5 veckor av 52 alltså. Det gäller alltså att välja ett arbeta man verkligen trivs med, fast det är ju inte heller helt enkelt, då man gärna ska tjäna mycket och då kan man inte alltid arbeta med sånt man brinner för, utan oftast blir det någonting som mer får än att räkna ner minuterna tills man slutar. Och så fortsätter vi att räkna ner tiden, tills det inte längre finns någon tid kvar.

 

Människan måste bli bättre på att se inom sig, stanna upp och fråga sig själv vad man känner för. Sluta lyssna på vad andra tycker, för de är ju också bara en del av det här vridna systemet och bara för att majoriteten är på ett visst sätt, så behöver det inte betyda att det är rätt.. tvärtom.

 

Det är inte enkelt att bryta sig lös från systemet, då det är uppbyggt för att allt precis ska gå runt och inte ge oss tiden att tänka på våran livssituation och än mindre att göra någonting åt det. Alla lagar, regler och normer säger att vi borde springa några varv till i ekorrhjulet. Killen i into the wild bara drog. Nu behöver man nödvändigtivis inte dra ut i Alaskas vildmarker helt själv, men våga vägra vara styrda av systemet är någonting de flesta av oss kan göra.. och borde göra innan man är förevigt fast med lån, avbetalningar och konstanta utgifter  som gör en tvingad att fortsätta detta eviga springande.

 

Men som sagt, se filmen.. eller läs boken. För har man sprungit lite för snabbt, lite för länge, så kan den vara en liten ögonöppnare! :)

 

 

..också lyssnar ni på den här underbara låten, som är en av Eddie Vedders alla soundtrack från filmen! :)

Så roligt att logga in här, för att se att det fortfarande finns en liten skara människor som dagligen är inne i tro om en uppdatering. Så jag tänkte nu ge det en chans igen, då det är stora förändringar på g. Jag ska nämligen äntligen få lämna Sverige och söka lyckan i ett annat land. Den 1juni packar jag ner hela mitt liv i en resväska och flyttar till Malta. Underbart är bara förnamnet. Jag älskar tryggheten med Sverige, men här finns det ingen känsla i någonting, allt känns väldigt monotomt och jag har aldrig känt mig riktigt hemma här. Jag vill inte spendera åtta timmar om dagen på ett arbete. Jag vill inte komma hem för att varje dag upptäcka att det inte finns någonting meningsfullt att göra. Jag vill bara vara, utvecklas och ta var dag i taget och känna att varje dag gett mig någonting posivit. Jag orkar inte lägga ner en sekund till på att få det perfekta hemmet. Jag orkar inte klä mig i tjocka kläder, spendera alldeles för lite tid av Noels barndom utan honom eller följa en endaste serie till. Jag vill lära mig nya språk, träffa nya människor med drömmar, leva primitivt med endast det nödvändigaste prylarna, dricka en öl när jag känner för det och dansa barfota. Jag vill leva.. och det har jag väldigt svårt för att göra tillfullo i Sverige. Jag skulle kunna sakna skoteråkningen om vi hade haft riktiga vintrar och jag en skoter.. men that's about it. På Malta har vi en liten lägenhet vid stranden, jag försörjer mig på att läsa språk halvtid på distans vilket får mig att utvecklas och jag kan spendera all min tid på Noel. Istället för att sitta i soffan och vänta på att dagen ska ta slut till någon serie, som jag egentligen önskar mig vara huvudpersonerna i, så ska jag leva det livet. Jag ska plantera på balkongen året om, träffa en massa intressanta människor, ta en öl på stranden en tisdag och bara andas liv. Lägenheten är fullt möblerad, kanske jag köper en lykta ibland.. kanske inte.. det är inte det viktiga. 

 

Att slippa alla "bara för att träffar" med folk som alltid pratar om samma problem jämt, att åka på kalas, middagar och kafferep bara för att man måste, för att sedan alltid finna någon missnöjd för att man aldrig har tid, sånt ska bli skönt att slippa. Jag trivs bra i mitt eget sällskap och hur egocentriskt det än kan låta, så tänker jag inte spendera en minut till med att boka in all ledig tid till personer jag inte får ut någonting av att umgås med. Jag har kontakt med svenska familjer där nere med barn i Noels ålder och det verkar verkligen vimla av svenskar med barn där nere, vilket känns väldigt viktigt för Noels skull. Den enda anledningen att jag skulle återvända som jag känner nu är om Noel verkligen inte skulle trivas.. planen är väl att vi ska flytta hem då han ska börja skolan igen, kanske tidigare, kanske senare.. eller aldrig. Time will tell. Den 8maj åker iallafall jag och Johan ner själva för att fixa allt det praktiska kring allt, kolla lägenheten och skriva kontrakt. Malta har förresten 300 soldagar per år, bland den lägsta kriminaliteten i världen och sjukvård i världsklass.

 

Jag är så glad över att Noels pappa äntligen gett med sig och att han faktiskt tillslut insett att livet inte handlar om att överleva utan om att faktiskt leva, fullt ut varje dag. Man vet aldrig när det kan ta slut, livet är skört och därför känns det just nu extra viktigt att ta vara på varenda minut. Jag förstår att alla inte har samma drömmar och mål. Jag förstår mycket väl att många trivs i Sverige och att ni lever som ni vill, fast det är helt i motsats till vad jag vill. Men det är just det som är så underbart, att vi alla är så olika... så länge man känner att man lever det livet man vill leva så kan man skratta sig lycklig, oavsett hur det kan skilja sig åt.. men gör du inte det, så gör någonting åt det.

 

En vecka efter att vi tog upp tanken på en flytt, så var de första flyttkartongerna packade, lägenheten uppsagd, studier bekräftade och arbetsintervjuer avklarade. Men så har jag stora impulsproblem också :p men man ska nog inte fundera så mycket, för väntar man på rätt tillfälle jämt så väntar man alltid förlänge och i slutänden så hände det aldrig någonting.