Detta snack om hemmafruar cirkulerar och överflödar oss just nu i diverse media. De tycker tydligen att benämningen hemmafru har fått en negativ klang och vad hade de egentligen tänkt sig? Det är för mig en självklarhet att inte uppmuntra dessa enligt mig lata människor till att sitta hemma, så länge du inte har en hel gård full av djur och en hel hög av ungar att sköta så är det av ren lathet du stannar hemma och kallar din arbetslöshet för att vara hemmafru.

"Jag kommer inte att gå ut och jobba heltid förrän barnen börjar bli vuxna. - utdrag från aftonbladet " - Bra, mer jobb till oss andra. Men synd för dig om du tror att någon annan än McDonalds kommer vilja anställa dig senare, då du saknar någon som helst arbetserfarenhet och vad hade du tänkt göra då barnen senare är på skolan? eller tänkte du köra hemundervisning och hela paketet. Lata jävla människa, jag sätter allt jag äger på att du väger 150kg och aldrig tagit dig längre än från soffan till kylskåpet på egen hand.

Och dessa barn, hur ska de kunna utvecklas socialt, lära känna verkligheten och hur samhället fungerar utan sin trygga mamma ständigt gåendes en meter bakom. Förskolan är en miljö som låter barnen utvecklas känslomässigt och socialt och även om du tar med dem på diverse öppna förskolor, så kommer det aldrig bli desamma som gemenskapen i en förskolegrupp och den dagen de börjar skolan kommer de med stor sannolikhet känna sig otrygga och möjligen lite utanför.

Inte bara barnens sociala utveckling hämmas, utan lika väl så din egen. Att gå hemma under dagarna sätter livet i ett helt annat perspektiv och i ett "normalt" liv finns det tydliga skillnader mellan arbete och fritid, det må vara kontraster, men de båda är beroende av varandra. Vi behöver alla emellanåt umgås med vuxna människor och kunna prata om lite mer intellektuella saker än byggare bob och huruvida man ska kasta eller rulla en boll.

Och vad säger din karl egentligen? har han lust att arbeta för er båda? Jag hoppas för eran och hans skull att du bakar, städar och leker innerligt med dina förhoppningsvis mer än två ungar dagarna i ända och inte sitter hemma hos andra mammor och dricker kaffe hela dagarna. Vi kan också hoppas att du tillfredställer hans behov till en så hög grad att han aldrig kan tänkas lämna dig, för med din blivande pension skulle jag inte vilja stå ensam med.

Så kära "hemmafruar", var gärna hemma.. jag kommer inte tycka sämre om er för det. Men förvänta er inte att bli försörjda av samhället, då får ni kalla er "arbetssökande", sjukskriva er eller klaga på att det inte finns några jobb som resten av landet..