Puuuh.. jag är helt slut.. första gången jag sitter ner sedan halv 6 imorse. De här dagarna har jag blivit påmind om varför jag gick & stampade för att Noel skulle få börja på dagis.. tolka inte detta fel nu, jag älskar att vara med min son.. men man blir helt slutkörd, då han har en energi som heter duga.

De som säger att det är som semester att vara mammaledig, har inte varit hemma med några barn sedan de lärt sig att gå.. de är tamefan överallt & verkar ha en inbyggd instinkt i att peta ner allt man plockar upp, platta till biffarna man rullat, tömma ut mjölken man spillt upp, riva ner sängkläderna man precis bäddat i, bajsa då man precis tagit sig ut.. osv, ungar ja vet.. men herre jisses vad trött man blir vid dagens slut. Vi har storstädat övervåningen halva förmiddagen iallafall, Noel hatade det, jag hatade det.. men det måste göras & nu fick det bli idag, skönt nu i efterhand att ha det gjort iallafall. Trodde vi skulle kunna gå ut vid ett tiden så han kunde roa sig själv lite i sandlådan, medan jag.. (vad trodde jag egentligen?!) skulle få dricka mig en kopp kaffe.. i sittande tillstånd.. aint gonna happen!

"Oj, oj, oj" säger han då han rullar ner bollen för hela backen, för tredje gången. Man ser verkligen på honom hur han försöker få det att se ut som att det bara "råkade" bli så igen. (bollarna är numera undanstoppade)

"slutt" (slut) säger han & stänger av tv:n tio gånger under en timme.

"tåja" (sådär ja) säger han & öppnar upp ögonen igen efter att ha blundat tio sekunder & anser att mammans order om vila därmed är avklarad.

Haha.. ja visst har man svårt att hålla sig för skratt stundvis & visst är ungar fruktansvärd(a)t goa.. men jag måste nog ändra mitt svar ang om jag aldrig tränat efter jag fått Noel till... varje dag, varje sekund.. sedan han tog sitt första steg.